så det kan gå...
för att summera nattens hemgång;
* glad i hatten och har defintivt feber, huvudet kokar
* hittar inte cykeln.....
* blir förbannad
* ....men så plötsligt hittar jag den, dock inte där JAG ställde den iallafall
* den har vält och är inkringlad med två andra cyklar...
* försöker få loss den och skapar då en dominoeffekt med resterande cyklar som står parkerade där
* svär lite grann..
* upp på cykeln...
* inser direkt att styret är snett och pekar rakt åt helvete, alltså vänster
* börjat trampa hemåt så gott det går, inte lätt.
* .....över bommarna vi stensö
* Och där, från ingenstans kommer en polisbil och korsar vägen.
* blir då givetvis stoppad av denna polis...
Fan.
Konversation:
Konstapeln - Hörre du fröken, det där verkar gå lite vingligt...
Maria - Ja, de tror faan de, hur lätt tror du att det är att cykla 800 m åt höger med ett styre vridet åt vänster???!!!
Konstapeln - (tittar på cykeln och ler lite hånfullt), ja du, de va till att få till det!
Maria tänker - ( ja, som om de var så att jag hade vridet styret med flit, nej, skulle inte tro det)
Iaf, polisen hjälpte mig att räta upp styret, jag tackade för mig och fick sedan fortsätta min färd hemåt.
Slutet gott, allting gott.
Sängen va gottigast
