Detta är ju typ en blogg. Värt att (inte) tänka på?

Nu är man hemma från tisdagens bioupplevelse.
Contagion tog plats på bioduken.
Ingen film som får en att bli sådär görpepp direkt. Inte för att det är ett måste en vanlig tisdag, men ändå.
Om man bortser från den obefintliga peppfaktorn och mysfaktorn så var filmen annars helt okej.
De borde la inte va förstahandsvalet om man är hypokondrisk eller allmänt nojig dock.
Betyg då?
Om Tintin för ngn vecka sen fick en kant av fem hela toast så får denna tre hela toast av fem.

ja, då har väl typ hälften av min Linköpingsvisit passerat. Hälften av tiden som tillfälligt inneboende hos farsan.

Oj, oj - så jag har kollat och lyssnat på sport dessa veckor. Inte mig emot. MEN, det är en "sport" jag är lite skeptisk och frågande till.
Formula 1....
alltså förstår ni hur svårt det är att exempelvis försöka sig på att plugga? prata i telen? sova?
när det låter som att fyra ferraris goes bananas, på riktigt, I rummet bredvid dig?

Inte?
Då kan ni komma hit en dag och give it a try så att säga. Efter det kommer ert svar att vara: JA, stackare.
På tal om det ska jag nu fly fältet (bilbanan aka vardagsrummet) för en skvallerpromenad och kanske en film.
På återseende. Samma plats, samma kanal.

Medan jag står och väntar på att Malm ska trilla in och göra mig sällskap på
Bibblan(?) hinner jag med ett dagens outfitkort.
Precis när jag står där och fotar får jag se henne komma...
.....med närmare eftertanke så ser jag att njae, det var visst inte hon.
Det var Linköpingprinsessan som färgat håret.
Ska nog inte berätta för Malm att detta lilla förväxlingsmisstag precis ägde rum.
Vilken osis att jag nu skriver det på bloggen.

Outfit var det ja.
Sjukt sköna och fina kläder på en sjukt tapper tjej.
Volia!

Inte ska man avslöja allt inte....

vaknade upp i morse med först en suck och sedan med en känsla av att en hamsterliknande pälsklump hade parkerat mellan halsmandlarna.
efter det kom en suck till.
då kom jag på att jag ska nog inte sucka mer för hamstern i halsen verkar vilja löpa amok i något medföljande hjul när jag gör det och ni kan ju bara gissa hur obehagligt det är.

så jag gick upp och kunde då urskilja ett ledord för dagen ....obenägen.
jag hatar´t.
nu är klockan snart två och jag är så fruktansvärt rastlös.
men är man obenägen händer det inte så mycket med lösningen på rastlösheten
snarare tvärtom.
apatiskt tillstånd börjar infinna sig.

så apatiskt att klockan hann bli tre innan någon fortsättning på detta inlägg kom.

Men så kom jag och tänka på den föreläsning jag var på i veckan....."det blir alltid som man tänkt sig".
Enligt den så bäddade alltså min suck och efterföljande tanke för denna skitdag.
Ska vi backa bandet så skulle jag ha tänkt:
haha....en hamster i halsen. Så tokigt. Tur att det inte var ett marsvin...de är ju större.
Sen skulle jag ha hoppat upp ur sängen och omfamnat både dag och hamster.

Men den obenägna tanken hann före så dagen fick sig en knytnäve istället. Too bad.
Och inte fick min obenägenhet en knuff i rätt riktning när nyheterna meddelade att Berit var på väg in över Sverige.
Berit....man bara hör hur hiskeligt vädret kommer att bli.
Nae,  nya tag imorn. Utvilad, hamsterlös (inte ont i halsen längre alltså), frisk och kry.

Känslosam dag.
8 timmars föreläsningsdag med självmord bland unga som tema.
Trött i både huvud och själ efter en sådan dag.
En fördrink och Melissa Horn konsert kunde inte komma lägligare, det märker jag.
Ser fram emot en fortsatt fantastisk kväll med alla tjejerna.
Fan va goa vi är.
Gjorde precis ett försök till en vågen....Bobban kontrade med ett "ge mig ett M".
Det var helt klart inte rätt forum för något utav det.....det kan konstateras.
Men konstateras kan oxå det faktum att tjejen på scenen levererar känslor i musik på alldeles unikt sätt, som vanligt. På ett sätt som jag bara älskar.
Andra gången jag får äran att lyssna på henne live. Man får tacka.

har undrat, alltså inte så att det har tagit upp någon större del av mitt dagliga funderande utan snarare en undran som kommit sådär vart femte år. med andra ord har denna undran infunnit sig typ två gånger. 

jag undrar:
när blev det där med cykla + fylla = en idé och ingen bra grej för moi?

häromveckan tror jag att jag fick nys på svar och bov - vilken nostalgikänsla.

jag citerar de meddelandet som jag fick av Henke som för övrigt kommer hem från London om ett par veckor,
karln som föreslår följande när vi ska ha vår "get together"kväll:

"Jag tanker vi kan kora nostalgirundan liksom, forfest hos nan av oss, kanske en snabbis pa baren i bowlingen som vi brukade ga pa, ackliga shots pa kina krogen eller va fasen det var som vi gick till (om den nu finns kvar) och sen sjalvklart en svang pa Harrys!! Ska bli sjuuukt roligt och for att delta sa maste projekt fylla Sara givetvis inga! Avslutningsvis en cykeltur runt linkoping fulla som kastruller! "

Det var alltså detta man styrde med i början av gymnasiet, 7-8 år sen "rundan" gjordes sist. Allt är glasklart förutom frågan hur i helvete vi kom in på Harrys i den åldern.
Men snart kör vi igen. Lite klokare, lite äldre, lite snyggare. Kan tro att det kommer bli en spännnade kväll.

Shinedown – Simple Man - Acoustic Version

Cas Haley – Here I Come

Lana Del Rey – Video Games

Maria Mena – Habits - Feat. Mads Langer

Cas Haley – No One

Takida – You Learn

Fleetwood Mac – Go Your Own Way

http://youtu.be/18ew9nwn1HY

en lista som varken gör en pepp eller depp
en lista som bara gör en sådär perfekt söndagstillfreds

klockren efter en frusen "Vinterljus" långpromenad med Simon och Erika.

 

En del av Linköpings vinterljus 2011.

På snyggskalan....lätt en tia.
Tur att ngt är som det ska för fick precis en klapp på axeln och en viskning som löd
"vi behöver ju inte se Tintin 2 iaf"
Är beredd att hålla med.

Alltså, ja lyssnar på sån jävla peppig musik. Helt sjukt. O vad händer då?
Jo, man blir så innerligt sugen på o parta till det.
Är det planen för ikväll?
Nop, är på väg för att möta upp mitt sällskap för en kväll med snygga glasögon, biomörker och tittandes på Tintin. Så icke festligt.
Måste byta musiklista på momangen.

inte varje dag man blir attackerad av en fågeljävel lika stor som Albatross på sin morgonpromenix, speciellt inte på vintertid och speciellt inte i ett villaområde

för vart faan kom han ifrån?
helt klart ute på hal is
han måste ligga långt efter sina polare
vilken nitlott....han stackarn hamnade  i Ekholmen och polarna hans i Tanzania.
"de går bra nu"

Släkten "lite bakom flötet va" kör järnet
cred till våra stabila föräldrar som hängde i hela kvällen
fantastiskt roligt, fantastiskt minne, fantastisk film

......är min spontana tanke och svar till det samtal jag alldeles nyss fick. Mer än så pratar vi inte om det. En teaserrubrik som inte har med själva inlägget att göra helt enkelt. Inlägget ska istället handla om min för stunden något acceptabla sysselsättning.
Sitter nu eller nja, jag ligger rättare sagt - i sängen och lyssnar till dagens föreläsning i den extrakurs jag tar på Gotland.
Fantastiskt om jag får säga det själv.

Slippa tidiga mornar, slippa obekväma stolar, slippa jobbiga nötter som frågar obetydliga frågor, slippa kalla föreläsningssalar utan luft.
För att istället puffa till en go kudde, ligga mjukt, värma sig med täcket och sedan kunna pausa och spola hur man vill på själva föreläsningen.
Effektivt plugg med andra ord. Man kan ju till och med blogga samtidigt.
Simultanförmågan kan utnyttjas till max och det gillar vi.

Jag hann.
Och kan man tycka.
Men det bör man inte för kvällens cykelhemfärd från Sara var av spektakulär art. Allt för att hinna hem till andra perioden av fotbollen.
Allt för att hinna hem till en gapande och hysterisk farsa.
Tillbaka till själva cykelturen.
Vill påstå att om en sportkommentator hade kommenterat min färd hem hade man trott att det var motorsport det var frågan om.
Jag låg i kurvorna och farten var av dödsklass - minst.
Det var No Mercy på cykelvägen och jag skapade min egen motorfarled.
Jag slår vad om att jag även märkte vägen med bromsspår.

Antagligen överdriver jag en aning oxå, men va faan,
J A G  H A N N  F Ö R  D E T  G I C K  S J U K T  S N A B B T.
Och hur kul blir den informationen om man inte får krydda färden med lite bromsspår, fart och knäskrap. Inte sagt att det inte gick jävligt snabbt för det gjorde det. Men ligga i kurvorna - nja, med en damcykel från 80 - talet är det svårt att få till den poosen utan en efterföljande krasch. Och med en sådan hade jag aldrig hunnit.

När klockan ringde imorse vid halv sex tiden så var jag helt säker på att det var ett skämt och inget roligt sådant.
Vilken jävla katastrofal natt i sömn bemärkelse. Var de inte märkliga drömmar som fick mig att vakna så var de mystiska samtal som fick mig att hoppa till.
När jag började kränga på mig träningskläderna där på morgonkvisten och samtidigt råkade se mig själv i spegeln kunde jag konstatera att det inte bara var i mitt psyke som jag var trött. Även mitt yttre bevittnade om en sömnlös natt.
Det var inga söta små tepåsar under ögonen där inte utan här snackar vi ICAs pappers påsar.
Men träningen gjorde mig pigg så även medföljande hotellfrukost.
Nu är klockan typ tio och jag sitter på praktiken....träningspigg och frukostpigg är ett minne blott, kvar finns en jäspande Maria som undrar hur denna dag skas tas igenom.
Jag tror min handledare undrar detsamma.

Tur att jag är så jävla go även när jag är jäspande.

Förstår ni hur positiv man måste ha varit när denna statusuppdatering skrevs?
Tänk er....söndagsmorgon, bakis som faan, bula i pannan, nedslagen och på det påstår man att kvällen skulle varit magisk?
Om jag inte minns fel så var detta kvällen jag strutta omkring på Harrys iklädd endast i en body utanpå ett par blå tights. Det är ju inte heller särskilt magiskt.
Men sanningen är den att denna kväll må ha verkat vara omagisk på pappret men det var allt vad den inte var, egentligen. För den var magisk, magisk utan o och det trots alla små fadäser. 

Av en slump råkade jag klicka in på ett av mina gamla blogginlägg...
Känner igen känslan jag hade då, känner igen den som om det vore igår.

"just denna tid på året, tiden då värmen smyger sig fram, är den bästa
tiden då man inte förväntar sig att det ska vara värme varje dag,
tiden då man blir överraskat glad av solens strålar,
tiden då jackan åker av och på, på och av,
tiden då lyckan sprider sig i kroppen när man inser att man kan sitta ute och äta,
tiden då njutningen av att kunna lägga sig på en filt och dra upp linnet och för att få lite sol på magen är oslagbar
tiden då du inte tar värmen för givet.

idag var jag utan handledare på jobbet så jag fick klara mig själv.
ansåg att just idag skulle det passa att planera in lite jobb hemifrån
så efter lunch gjorde jag slag i saken, jag packade ihop mina grejer och åkte hem.
en timme senare låg jag på en filt på innergården, linnet var uppdraget och jag njöt av värmen
insåg samtidigt att jag nog inte tagit igen mig helt och hållet från helgens bravader
så trött, så trött

där låg jag iallafall, ända tills jag slog upp ögonen och insåg att jag stirrade rakt in i en spindel som skulle kunna platsa i Guiness rekordbok eller iallafall på Skansen.
någon insatt i ämnet kanske hade sagt att den platsade utmärkt i en källare men det väljer jag att avfärda.
den var sjukt stor och den var garanterat genmanipulerad för den hade minst 20 ben
jag kan ha kollat i kors så man kan dra av några ben.....men i vilket fall var det för många

vips så hade man insett vad som är det sämsta med den smygande värmen -
alla dessa äckliga, envisa små(stor)djur"

Slut

Nu är det kylan som smyger sig på istället..vintern knackar på dörren. Och det bästa med den smygande kylan - de är att alla småkryp försvinner och med det ger faan i att inkräkta i min sfär.

Flyttat hem till farsan igen alltså - typ sex år sen sist.
Men nu är man tillbaka - visserligen bara för 10 veckor men ändå.

Ny bostad betyder i vilket fall som helst nya saker att vänja sig vid.
Topp tre i saker jag inte lyckats vänja mig vid och med det inte kunnat undvika att störa ihjäl mig på...... än så länge.

* Jag har slutat räkna men säg att det är cirka 15 gånger. Så, 15 gånger har nån av mina saker i badrumsskåpet  trillat ner i toan. Tandborste, mascara, deo you name it - i toan har de vart! fantastiskt! Speciellt på morgonen när både tid och humör är av knapert slag.
* Den lilla lilla tröskeln vid hallen - ska vi slå till med 32 gånger? Så,  32 gånger har jag snubblat över tröskeljäveln.
* Farsan lider av kombinerad dövhet och tankspriddhet. Härlig kombo. Hur många gånger har jag fått sätta i öronproppar i mina vackra öron denna vecka? 11? 290?

Det var topp tre!
Och här följer även en riktig jävlig bubblare:
* Hur många mornar har jag vaknat av att skitungarna över gatan motvilligt går till dagis? Svaret kräver ingen betänketid - 100% av alla mornar.

Jag hoppas att jag kommer att kunna konstatera en nedgång med minst 50 % av samtliga punkter till nästa vecka.

Annars? Jo, idag är det 11.11.11 och det kan väl ingen ha missat? Klockan är typ 10 och jag har hört infon cirka sjuttioelva gånger. Vill inte ens tänka på vilket ramaskri det kommer att bli när klockan slår 11:11:11.
Vad är det för trams egentligen? De som var med när det var 1111-11-11 kl 11:11:11 kan komma o Wowa lite....men tvivlar på att de är särskilt många. Så shuta upp nu.

- Zlatans nya bok.
- heta tips på hur man lär gamla hundar att sitta.
- 8 dagars veckor fram till 14 jan.
- en lördagsplakatfylla utan medföljande bakishet.

...........Up for it?
Om? Ja, då ska jag anmäla just dig till någon sorts gala där kategorin "hyvens vän" finns med. 
Win - Win situation ju!

Ja ni, här sitter vi allt bra. morsan och jag.
Nyspinnade och snart ska det huggas in på hotellfrukosten.
Lovely life.
Det är bara en liten detalj som stör - lagom till att den väntade matkoman slår till så kommer jag att behöva pallra mig bort till jobbet, praktiken.
Det sätter "lovely" biten lite i gungning.
Vad göra?

Kliver in i en av de nya bussarna, ny för mig iaf. Och ny i den bemärkelsen att det är ny inredning.

Rent spontant kan jag konstatera att de inte har satsat storkovan på komfort.
Jag får börja pilla bort träflisor från baken bara genom att titta på stolarna.

Vilken tur att jag älskar att cykla. I vintertid speciellt. Och inte o tala om tjusningen med kombinationen; det kalla, det ruggiga, det mörka och de riktigt tidiga mornarna.
Det kommer att bli en fin vinter - dryga milen varje morgon - jag och cykeljäveln i isig terräng.
Men jag betalar hellre lite kyla och frost på näsan än tio tusen flisor i baken.
Så jag är ändå nöjd - för jag är så jävla positiv.

Om torsdagen gick i ett tema som inte stämde överens med vad man egentligen borde så är det inte ens i närheten av hur långt lördagens tema gick ifrån vad man egentligen är.

Lördag och Maria kunde bocka av följande:
Uppe med tuppen.
Städning.
Eftermiddags vila.
Häng hos Sara hela kvällen och bland annat pusslat. Ja, p u s s l a t.

Alltså vilken jävla lördag - det liknar ju mer Agda 95 lördag - inte Maria 25.
Att vi dessutom fick avbryta kvällspusslandet på grund av ryggont och dåligt ljus gör ju inte saken bättre.

Nae, skön lördag, inget snack om saken M E N, skärpning Maria 25.

I flera veckor har jag fått gå emot mina principer, mitt tyckande, mitt "bästa".
Jag har, dag efter dag, pluggat från tidig morgon till eftermiddag.
NOT MY CUP OF TEA.
Jag är en kvällsmänniska.

Att jag sedan skulle gå och avsluta denna kurs med att bli ägare till denna t-shirt är bara för klockrent. Vilket budskap - det är ju MITT budskap. MINA ledord.

Dagen har gått i ett ostudentigt tecken.
Det må göra hål i studentens plånbok, det må vara oeffektivt men ack va det gynnar studentens välbefinnande.

Så mer av dessa dagar till pluggfolket.

Föreläsning på morgonen då man kunde luta sig tillbaka och bara lyssna. Inga anteckningar, inga måsten. Valfritt var ledordet.

Lunch och fika på stan med hela gänget.

Ansiktsbehandling.

För säkerhetsskull käkar vi middagen ute oxå - Thai på esplanaden med Emelie.

Det var allt - ganska så avspänd och relaxad dag. Varken kropp eller knopp har behövt anstränga sig nämnvärt.

Imorgon blir det däremot andra bullar, jag och mitt halva bohag ska försöka oss på att ta tåget hem till Linköping för tillfällig flytt. Det kan bli ett spännande projekt med tanke på temat "halva bohag".
Tur att jag går till sängs med temat "gör så lite som möjligt" som bakgrund med tanke på vad som komma skall imorgon.

Ser ni en jag, "lookalike" packad åsna, någonstans i Kalmar eller Linköping så tveka inte - kom med en hjälpande näve för faan.

minnen börjar blekna
jag saknar dig mindre
jag börjar glömma bort
drömmar blir diffusa
men vad gör man om man inte vill glömma?
inte vill att minnen ska blekna?
vill sakna?
vill drömma?
vill känna något för det betyder allt