hockey!
Hockeyfest i lördags.
Färjestad - LHC i Cloetta Center.
Vi hade Färjestadfans på varsin sida, pojklag i hockeysvett omkring oss. Och så givetvis, en papparazzi (läs brud som inte var där för att kolla på hockey utan för att prova sin nya systemkamera) bredvid. Papparazin hade föga koll på vart hon slängde omkring med sitt objektiv det kan vi klubba för.
Mitt knä och min ena sko har aldrig fått så mycket uppmärksamhet förut.
Hoppas hon tyckte de passade bra in i hennes bilder för de fanns definitivt med på de flesta.
Dire Straits
Igår var vi alltså och firade vår far.
Hyllningsturné a la Dire Straits.
Jag har aldrig sett så mycket luftgitarrspelande på en och samma gång förut.
Jag har aldrig sett så många varianter av diggande.
OCH,
framförallt, så har jag aldrig hört ett sådant musikaliskt liveframträdande förut.
Satan vilket gitarrspel männen på scen bjöd på.
att ta igen.
Lördag 27/10
07.20 Maria kommer hem från sitt nattpass.
07.30 Maria somnar.
09.30 Maria vaknar av en jordbävning.
09.31 Maria inser att det inte är en jordbävning utan det är grannen som håller på att slå ut sitt kök. Varje
slag med kofoten ekade likt kyrkklockor. HÄRLIGT!
09.32 Maria är galen, kan inte sova.
11.40 Det blir tyst i huset.
12.00 Maria somnar
14.20 Maria vaknar
14.21 Maria hetsar upp och börjar göra i ordning sig. Bråttom.
15.50 Maria rundar soffhörnet i hopp om att komma fortare till toan.
15.50.01 Maria drämmer in tån i soffkanten, fåglar och blixtrar uppenbarar sig.
16.00 Maria anländer ngt haltande till festen för att tillsammans med Olof och Bobban förbereda årets hemmafest
16.01 PEPP!
16.02 - 03.30 Solklart oklart i villa.
Middag, beerpong, snapsvisor, skålande, buggande, rumpbokstavering och twistande.
O så ställde vi om klockan.
Suddigt.
Hemmafest. Satan vad fint det är.
OKLART?
Söndag 28/10
Klockslag är knappast nödvändiga.
Det var lite samma tema hela dagen.
Trött, jätteblå tå, trött, lite huvudvärk, jätteblå tå, bruten tå? ,
lack of....
uttrycket "man ska hoppa på tåget när man känner sig trött" är ett uttryck som jag bör leva efter men som jag dessvärre har lite svårt att komma ihåg att faktiskt göra.
jag missar nästan ALLTID det där förbannade sovtåget.
och när jag väl har missat det tåget, när jag missat en vink från en gäsp, ja då är alla resterande tåg SJ-tåg vilket gör att de är inställda eller kraftigt försenade.
så vad händer då?
jo, jag ligger vaken halva natten.
när man jobbar natt missar man alla avgångar, man missar samtliga ersättningsbussar, man missar allt.
det är därför som jag vid 7.30 tiden på morgonen efter ett nattpass rullar tummarna, tittar upp mot taket liggandes i sängen och undrar "När ska jag fatta att man inte kan förlita sig på järnvägar och SJ?" När börjar tågen rulla igen?
Imorn ska jag iaf hoppa på ett tåg som jag inte har några som helst problem med att komma i tid till.
Feståget.
onsdag.
jag är ju ingen hajfena på höger och vänster.
härom morgonen noterade jag ett mycket peppande talk gällande denna osäkerhet då jag zappade bland tv-kanalerna.
må hända att upphovskällan kan ifrågasättas.
iaf, Nalle Puh menar på att om man tittar ner på sina två tassar så vet man att när man har bestämt sig för vilken som är höger, så kan man vara säker på att den andra är vänser.
glasklart.
om man skulle ta tag i det med körkort snart då.
attans.
jag brukar sällan ha ork att koppla in datorn till tv:n om jag själv ska kolla på någon serie eller dylikt via nätet.
dataskärmen duger med andra ord.
men det är klart, en 50 tums skärm är ju en aning vassare.
men fortfarande, orka.
för ett tag sedan var det dags för tillfället "sällan" - jag kopplade in datorn till tv:n.
jag tryckte på filmen på datorn och vände upp huvudet mot tv:n - perfekt.
nästan.
10 sekunder senare försvann ljudet så jag fick sträcka mig efter datorn för att fixa och trixa lite.
20 sekunder senare var filmen igång - perfekt återigen.
Ytterliggare 1h och 30 min senare vred jag på min stela nacke, reste mig sakta upp ur min något onaturliga ställning i soffan OCH......
inser att jag har tittat 1h och 30 min på DATASKÄRMEN medan 50 tums tv-skärmen har stått på och visat exakt samma sak.
Hur kunde jag glömma bort min inkoppling?
VA FAAAN.
Är det att vara lite (jättemycket) tankspridd?
.
en upprättelse, en känsla, ett kärt återseende samt byggare bob takter, gårdagen i bild.
"one day" kom, inte en dag för tidigt. Idiot.
bättre sent än aldrig.
Bakom kulisserna.
Smögen 2012, Kliché a la solnedgång och picknick på klipporna.
Kortet visar vackra vyer. Fantastiskt landskap,.
Kortet avslöjar dock inte den snåriga, långa, blåsiga och väldigt besvärliga väg vi var tvungna att ta för att nå denna plats.
Kortet visar på njutande flickor.
Kortet avslöjar dock inte kylan och blåsten som skapade en viss oreda och okoncentration gällande picknicken.
Kortet visar "Vackert moment".
Kortet avslöjar dock inte vilken usel idé det vackra momentet visade sig vara. Fickmåsattack i stil med Pearl Harbour skapade panik hos flickorna och picknicken var tvungen att avlägsnas illa kvickt.
Kortet visar på en fri flicka.
Kortet avslöjar dock inte att den fria flickan egentligen springer med en soppåse i handen bestående av hela picknicken samtidigt som hon är jagad av tjugo genmanipulerade fiskmåsar.
Kortet visar dansande och glada brudar.
Kortet avslöjar inte att de dansande brudarna precis har lämnat den vackra klippavsatsen UTAN att ha sett solnegången och detta på grund av köldskador och livslång rädlsa för allt som flyger.
Kortet visar en solnedgång.
Kortet avslöjar dock inte att platsen för solnedgången som sagt är fel. Solnedgång över parkering var nog inte riktigt samma sak som att bevittna solnedgång över havet.
Kort må ibland visa en förskönad bild av verkligheten men ibland kan även det motsatta ske. Men oftast så visar de trots allt det exakta.
Volia. Gänget i Smögen. Faboulous time.
tack för mig.
innan ett samtal till kundtjänst är man oftast förbannad.
man peppar och laddar för att spotta ur sig sitt ärende så fort den där mekaniska rösten försvinner och det börjar tuta signaler.
utskällnngspeppen dalar dock många gånger när insikten om att personen i andra änden med all säkerhet inte är orsaken till ditt problem, personligen alltså.
hur som helst.
häromdagen var jag med om ett once in a lifetime moment i "skälla på kundtjänst med all rätt" kategorin.
jag hade ringt och vart förbannad. personen jag talade med skulle ta tag i mitt problem och lösa det.
det skulle dock, några dagar senare, visa sig att damen jag talade med hade både indianbrist, bestickbortfall och skruvdragarproblem.
jag ringde iaf tillbaka tilll den där jävla kundtjänst.
var förbannad, laddade och peppade för skäll och svordomar.
insåg dock än en gång att personen som småningom kommer att svara i andra änden inte kommer att vara den som personligen är orsaken till mina problem.
MEN SÅ PLÖTSLIGT HÄNDER DET.
den mekaniska rösten försvinner och svarar gör damen med de allehanda bortfallen.
det var längesen det var så gött att gapa och gorma.
hon hade inte en chans.
god kväll.
jag jobbar felvänt dygn denna vecka och bör absolut inte vara tillgänglig innan klockan 14.
jobb sex av sju nätter bör rimligen innebära dygnsomvändning likt detta.
nu ska bara min kropp och knopp förstå denna deal oxå.
en enkel match kan man tro men det har visat sig vara svårare än väntat.
dagssömn då nattjobb tar vid är ingen mysig stund.
att gå och lägga sig som så jävla övertrött att man blir pigg och vakna som bakfull är värdelöst.
så vad händer?
jo jag varken somnar på morgonen eller lyckas sova särskilt länge på dagen.
fullkomligt IQ befriat beetende.
hur som helst, imorgon natt vankas min lediga natt vilket innebär att jag imorgon ska få gå och lägga mig i min egen säng, PÅ KVÄLLEN och vakna precis när faan jag vill dagen efter.
ja, jag fullkomligt toklängtar.
detta ska imorn firas storslaget, dagen med massage och kvällen i biomörker.
pre firande gjordes alldeles nyss.
beställde hem denna sköning.
jag är ju ingen vidare konstnär....
.......men så har jag väl aldrig påstått det motsatta heller men ibland tar jag mig ändå vatten över huvudet och försöker mig på att måla någonting ändå.
för ett tag sedan skulle jag måla ballonger på ungarnas födelsedagskalasinbjudningskort.
resultatet liknade mer en spermieinvasion i färg. spermier i en lång gayparad.
inte helt ok tror jag.
Om att ligga på minus.
Jag grundade väldigt väl för att hamna i detta läge. Läget där vi har passerat kort stubin och istället glidit in på obefintlig stubin. Megaexplosion har lurat bakom varje hörn. Eller den har inte bara lurat den har även detonerat. Hur jag grundade för detta läge?
Många faktorer har spikats för att få till läget.
Först och främst, inse att din dator verkar ha jobbat sitt sista pass medan du har två nattpass framför dig. Efter första nattpasset och den döda datorn se då till att inte sova något även fast du ska jobba nästkommande natt. Åk till Vingåker och Factory outlet, för jag menar att slitas bland folk och kläder är ju precis vad man är pepp på när man går in i sin 29 h som vaken. Efter detta är det sedan på sin plats att missa tåget hem för att sedan hamna på nästa tåg som GIVETVIS hamnar i trubbel i form av signalfel. Se den timme du hade på dig att få lite sömn hemma fladdra förbi med en hektisk fart medan du sitter mitt ute i buschen i ett proppat pendeltåg i cirka 1 timme.
För den som ännu inte har anat så har nu stubinfrågan nått farliga gränser. Känslan är "jag vill jättegärna sparka på något flera gånger".
När tåget äntligen anländer till stationen bör ett hej dundrande skyfall ske. Ett skyfall som gör att man blir sådär riktigt jävla blöt. Sedan kommer du hem, pratar konstant i telefon de 45 minutrarna du har över innan det är dags att gå till jobbet, detta på grund av strulpellar vi inte behöver nämna vid namn. Cykla sedan till jobbet. Självklart i ett nytt dunderskyfall. Det är ju alltid härligt att komma till jobbet i byxor som går att vrida ur. Kom även på att du glömt äta middag. Ett konstaterande som helt klart har påverkat stubinfrågan. Gå in i din 37 timme som vaken och inse att du har minst 11 kvar.
Där så. Där har ni receptet på ett perfekt grundande till ett solklart stubinbortfall.
Det jag slutligen vill ha sagt med detta är egentligen bara; satan vad jag längtar till min säng, satan vad galen jag är samt att en liten uppdatering om hur vår fenomenala Smögen tripp var kommer när datorjäveln jag äger fått den beskärda del av stryk som den förtjänar.
God afton mina damer och herrar, hoppas nattsömnen eran kommer bli kass och förresten, här har vi mor vid dagens lunch i Vingåker. Hon är glad iaf, trots att hennes dotter är galen.
veckokollen.
jag har semestrat mest hela veckan.
oerhört spontant blev det, oerhört bra blev det med.
vi åkte till Karlskrona. må kanske vara så att ledighetsfaktumet var lite snefördelat mellan oss båda.
en som var helledig, en som skulle jobba mer än mest.
jag skötte iaf min ledighetspost helt utan anmärkningar.
efter det drog jag själv till min numera gamla hemstad, Kalmar.
dagar i sol, kväll i fest.
fantastiska människor jag lämnat kvar i denna stad.
Maria skulle inte dricka sprit.
Cissi bjöd på bara sprit.
Maria drack sprit.
Inte ens min Mc Donalds dricka fick gå i fridens tecken, innan jag visste ordet av det var samtliga muggar spetsade med oklarheter.
när torsdagen var ett faktum, likaså bakfyllan, de 29 graderna och vindstillheten fick stranden sig återigen ett kärt återbesök.
på tal om kära återbesök så avslutades denna minisemester med ett kärt återbesök och sedan hemfärd.
en trött bilresa hem.
en utarbetad man och en bakissjuk kvinna.
en kamp om klockan, en kamp i bilreg.nr.
hem kom vi iallafall.
helgen firades sedan in med fyrverkierier. eller man skulle kanske kunna säga att min minisemster avslutades med fyrverkerier då hela helgen består av nattjobb.
men, hela helgen och även två veckor framöver består oxå av OS.
så fabulous.
OS-sändningar dygnet runt, det är så jävla megafabulous.
plöstligt händer det.
om man knappt kan tro sin syn när man ser detta en lördagsmorgon SÅ,
....måste man ju tappa hakan för ett år framöver när man ser denna bild i mitt kameraalbum samma lördag.
Vad gör jag i AIK-klacken på kopparvallen?
Jag vet men det är fortfarande väldigt oklart.
Semster.
Semester med så jävla stort S, S som i Smögen, SySter och farSa.
S som inte finns i underbart men som kanske borde.
Efter fina dagar och fina S tuffade vi tillbaka hem till Linköping. Där fortsatte dock ett värdelöst S tema istället. S som stor spya.
Matförgiftning, fullständigt värdelöst. Idag/inatt har Maria inte varit katig. Inte det minsta.
Imorn vankas det festligheter, att bli väckt ett ex antal gånger mellan spyerna för peppupdate från vännerna är INTE SÅ FULLKOMLIGT jättebra.
Jag känner dock att jag har deras fulla stöd gällande mitt tillstånd iaf, verkligen, verkligen. Jag menar en jävla kebatallrik är ju precis vad man suktar efter då man precis har jublat över att man hittils fått behålla sina fyra blåbär i magen.
attans.
Ögonblicket då dagens teknik inte är till ens fördel.
- För faan Maria, kom igen nu! Va inte så trött!
- Va faan, tyst.
- Jamen du sover ju!
- De gör ja ju inte!!!!!
- Eh, att du gör.
- Att ja I N T E gör.
(det plingar till i telefonen, jag öppnar detta meddelande.....)
Satan tänker man ju lite då. Typiskt att de skulle tas ett kort precis då jag skulle kolla så att insidan av mina ögonlock såg fina ut. Det är så lätt hänt att det ser ut som man sover när man ska göra det.
Mega mega osis.
i allas jävla panna.
Ponera att du vaknar till efter ett högst oplanerat eftermiddagsvil och har lite svårt att både lokalisera dig och förstå vad som sker runt dig.
Ponera därefter att du tittar bort mot TV:n och ser en remsa längst ner i rutan som talar om för dig vad det är för program som visas. Av den talande titeln ifråga ser du att programmet inte skulle vara något för dig och byter därför snabbt kanal.
Ponera sedan att du dagen efter tv:incidenten får en fråga som innefattar ett oklart klockslag och att du inser att just det okända klockslaget måste ha varit när du vaknade från vilandet.
Ponera därefter att du kommer med den briljanta idén att personen som söker efter det oklara klockslag kan få fram ett hyffsat korrekt klockslag genom att ta reda på när programmet som du vaknade till visades.
Efter allt detta ponerande så vill jag bara flika in med ett litet ponerande tips innan vi avslutar detta fiktiva fall, ett tips som jag kom att tänka på lite spontant, inte ett tips framtaget från egna erfarenheter eller så.
Tips: dubbelkolla vad programmet du vaknade till handlade om INNAN du på en bensäkert sätt förklarar handlingen för någon annan.
Bara för att exemplifiera, Tv: programmet " I Simons panna" är inte ett science program som handlar om vad som försigår innanför pannbenet på Simon. " I Simons panna" är ett matlagningsprogram som handlar om vad Simon lagar i sin jävla STEKPANNA.
vi hade ju iaf woligt.
bara genom att tolka de enskilda bilderna i detta kolage så bör namnen i resultatet i sista bilden kunna spås.
Bild 1 - Bobban, "Hur i hela friden ska jag lyckas flytta denna sten"? Bobban hittade ingen lösning vilket gjorde att alla bollar på samtliga banor satt som en smäck i alla lämpliga stenar innan det ännu mer lämpliga hålet kunde träffas.
Bild 2 - Moi, Använde klubban som någon sorts käpp, träffade gärna alla vattenhål och hade en förkärlek till att skjuta bollen utanför den regelrättiga banan.
Bild 3 - Sara, siktar, skjuter.
Bild 4 - Resultat.
Oavsett om man komma etta först, två först eller tre först (Diplomatisk resultatlista) så var glass välförtjänt. Givetvis.
Slutligen, en sista titt, en närmare titt på resultatlistan.
Är det inte fantastiskt?
Sekreteraren skriver vad det är vi håller på med på lappen utifall det skulle vara så att vi plötsligt inte skulle komma ihåg det. Ja, jag älskar´t.
måndag.
jag har efter nästan fyra veckor hemma i Linköping insett att den anarki som råder i mitt hus cykelförråd inte är ett tillfälligt tillstånd.
ledarna av detta ej tillfälliga tillstånd, ledarna av detta barska och anarkistiska beteende har en medelålder på cirka 65 jordsnurr.
jag har givetvis anammat detta beteende själv men det är svårt att slå hövdingarna då de har en curfew runt 18.00 vilket betyder att när jag väl ska entra cykelförrådet ett antal timmar senare så är mitt svängrum för anarkistiskt beteende en aning begränsat, minimalt snarare.
så, med ovanstående sagt, jag måste komma på en lösning på detta problem. en lösning som innebär att jag inte längre kommer att komma ner till cykeln och se den inkilad mellan tre andra cyklar alternativt upphängd på väggen eller uppyntad med någon arg lapp, detta efter att hövdingarna har agerat amok under dagen. (Nej, hövdingarna spelar inte i den smidiga ligan).
i och med att jag givetvis inte är det minsta jävlig av naturen så uppskattas förslag som kan få mig att bli lite utav härskaren av 37:ans cykelförråd.
tills dess, ja då ser vi till att njuta av stranden, Linköpings pärla (i detta avseende så har tema strand föga konkurrens i Linköping så att uppnå pärlastatus inom ämnet är relativt enkel men det väljer vi, precis som alla andra Linköpingsbor, att förbise).
Stångån i innerstan mina vänner. Vattnet där regeln "se men inte röra" lyder.
helg.
De kom, vi bjöd upp till kamp och vi vann.
Jag talar givetvis om kanadajässens respektlösa framfart när man som bäst njuter av sommarkvällen.
Hur vinsten om gräsmattan hamnade i våra händer låter jag vara osagd. Hur kungen hamnade i bilden vet vi förstås inget om.
Vi grillade oxå, givetvis, det slutade även det i lite utav en kamp. Kampen mot engångsgrillen. Denna match slutade inte riktigt till vår fördel.
Spelade kubb gjorde vi med. Det om något är ju en kamp. Mitt under denna kamp blir vi dock varse om att den föregående vinsten mot kanadajässen var en aning överilat. They succeeded to ambusch us genom att i smyg ha placerat ut skit på strategiska platser på vår kubbplan innan de drog.
Slutligen, innan vi tog oss in mot stan, lanserades en ny och smidig dryckesställning.
Mellan ekrarna på en liggande cykel stod dryck fritt från sparkar och kubbpinnar.
