Gott nytt år o dä.
Vaknade imorse med täcket uppdraget över huvudet vilket innebär en viss brist på friskt luftintag under natten. Jag vaknade med en arm som var belägen över detta huvud i en mycket märklig ställning vilket hade resulterat i att den somnat och därmed var totalt okontrollerbar. Och slutligen så hade jag en hals som så innerligt sukta efter vatten men en kropp som skrek "som om jag orkar bry mig".
Vad är detta för jävla morgontillstånd att vakna upp till på självaste nyårsafton?
Jag är ju så gott som lite bakis.
Jag skyller allt, ALLT på Olof, Kristoffer, Marcus, Malm o dä.
Vilket pre-nyårsfest de vart.
Fick under natten dessutom bekräfat att huvuduppgiften på sista kursen denna termin blev godkänd.
Det faktumet gjorde mig tillfreds och således ännu mer dryckmottaglig.
Nyår idag iallafall. Hur ska detta förvaltas på bästa sätt?
Jo, i bästa vänners sällskap - i sällskapet jag trivs som bäst. Sällskapet som ikväll ska vända sin festhetstrend och istället fira in det nya året med skålande i harmoni.
Hur bra?
Bra.
Harmoni - låter som ett bra sätt att även börja nästa år på.
Deal.
Frisk sjukling rapporterar.
Lite småtrött på att vara halvsjuk nu!
Tror dessvärre att min sjuka är lite småtrött på mig oxå för att jag inte låter mig själv vila en dag.
Dagarna är späckade från morgon till natt och då kommer det där med vila lite i kläm. Dessutom är det för jävla tråkigt att vila oxå.
Som straff för detta resonemang får man alltså en långdragen förkylning. En förkylning som får mig att seriöst undra hur jävla mycket och hur snabbt det bildas snor? Fräscht? Nej, självklart inte men jag undrar ändå. Undrar och tror inte att det är sant.
Idag har jag och malm iaf varit sjukt duktiga. Effektiva. Utträttat nödvändigheter. Stort plus.
Jag har också fikat och gått på stan med Anna. Att hon nu flyttar tillbaka till Linköping är helt jävla underbart. Att veta att hon alltid finns här hemma när man kommer till Linkan är oslagbart.
Kvällen ska snart spenderas på stan för lite tjejigt vinhäng. Imorn blir det grabbigt ölhäng så det känns som en bra fördelning.
Nyår kommer ju sen och då blir det glammigt champagnehäng.
Nae men, peace då!
late.
Det är verkligen årets hysterikväll.
O, vart faan var du igår? var en vanlig förekommanade fråga dagen efter.
Mitt svar var rätt och slätt, vart var jag inte? Jag var överallt.
Dessvärre kan det där med överallt betyda att man uppfattas vara ingenstans oxå.
Och det va nog lite så det artade sig.
Jag hade i vilket fall en fantasisk kväll. På storan, på mörners, utanför Platens, Nh och slutligen Riva.
Två förfester hann vi med oxå.
Och en lite mer otippad efterfest. Efterfest på Burger King till 05.00 snåret.
Det var nördigt roligt då men dagen efter med en tenta hängades över en plus en envis förkylning verkade Burger Kingfesten väldigt osmart. Korkad till och med.
Men jag klarade mig ur annandagen ganska bra ändå.
Det följde vi igår upp med en tur på stan där man sprang på halva den bekantskapskrets man skaffat sig under sina 25 år. Kvällen avslutades med bio och där träffade jag nog resten av min samlade bekantskapskrets.
Som sagt....juldagarna. Vilka hemvändardagar.
Nu sitter gänget på bibblan och pluggar. Klockan är 11.20 och ja har väl inte riktigt kommit igång med råplugget ännu. Har fixat massa annat trams innan. Bara därför känns det nästan inte som att det är någon idé att starta upp "rå" grejen för snart kommer Frida och joinar för lunch. Så det får bli "rå" taktik efter lunch istället.
Jag är så fruktansvärt svag när jag ska dividera med den ena sidan av mig själv. Märkligt.
idag.
26/12 2004.
7 år sen.
År, månader, veckor o dagar passerar.
Jag blir äldre du förblir evigt ung.
Sorg.
juletid.
julaftonsfirandet började redan i fredags eftermiddag
det startade med att morsan drog iväg mig och syrran på något hon påstod skulle "höja julstämningen" innan det var dags för julbord med övriga sällskapet.
efter att ha deltagit i denna "stämningshöjare" kunde vi alla konstatera att
1. Vi hade inte den rätta åldern inne.
2. Vandra i lera upp till knäna är inte lika julpepp som snö upp till knäna.
3. Det var väldigt mörkt.
4. Överskattat.
Vi var alltså i skogen utanför fridhem där jultomten och hans tomtenissar håller till.
Man vandrar upp till toppen av ett mindre berg med ficklampor som enda lyse.
Väl mött tomten får man lämna önskelistor och kika in i de olika stugorna där tomtefamiljen bor.
Denna förklaring kan väl bara få ett ? som reaktion.
Så, ja - morsan måste fått hjärnsläpp och missat åldern på oss "barn" när denna idé kläcktes.
Mitt i allt mörker och lera krockade jag dessutom med en stor äcklig häst.
Leriga, kalla och lite tjuriga åkte vi sedan hem.
Och där mina vänner var det minsann julstämning iallafall.
Självaste julafton firades sedan med farsan och kusinerna....
....och som vanligt satt vi alla som stirrande fån när Svensson, Svensson rullade igång.
Inga repliker utav skådespelarna själva hörs utan det sköts utav oss tittare.
Svensson, Svensson- finns det något med juligt? 
Så med det....God Jul.
Nu ska en sova till det lite...piggna på sig lite. Skjuta undan den smygande förkylningen och ladda inför juldagens hemvändarkväll.
Vit, vit, brunast.
Min kropp har sett mörkare dagar...alltså den är vit just nu.
Idag tänker jag gå emot mina principer och slänga mig i ett solarium - jag hoppas på att bli Bali - brun.
Finns en chans att det är lite utav en övermäktig förhoppning.
Men jag chansar,
det är ju ändå middagsfest ikväll.
onödig fundering...
Kunde ju typ vart på Slivers christmasparty ikv.
Men icke, vi kör på vol 1 av onödig fundering istället.
alla vi som har facebook....
har alla någon särskild irritationsperson i statusflödet
någon som gärna uppdaterar minst tio gånger om dagen
den ena uppdateringen ointressantare/nördigare/oroväckande än den andra
nu har jag två personer som för tillfället hör till min toppirritationslista
det är sanslöst
exempelvis, checka in i varandras sängar - ja, det måste nog vara det sorgligaste någonsin
är det såhär de håller på?
blocka dom och allt vad det heter sägs det
men
det kan faktiskt vara lite roande läsning ibland, trots allt.
så de får vara kvar.
och på kuppen får jag skratta lite i mellan åt.
det är de så värt.
undrar om en själv finns med på någon annans lista?
säkert så.
isf bjuder jag dem på det skrattet, så gärna.
Något som inte stämmer.
Jag har nu börjat ett välförtjänt jullov.
Kropp, knopp och själ nynnar på melodin "jullov" samtidigt som min fötter stampar takten till tipp, tapp, tipp, tapp, tippitippitipp, tapp.
Det är bara ett tiny litet problem. En liten detalj som inte stämmer.
Jag har ju inget jullov.
På pappret finns det absolut ingenting som tyder på någon jullovsmelodi.
Det är just nu lite av ett dilemma i mitt huvud skulle man kunna säga.
Frågan är hur detta ska lösas?
Samtidigt som jag skriver frågan så skriker jag till mig själv; ähh, who the hell am I trying to kid?
Det finns ju ingen lösning på detta.
Det är bara att ta tjuren vid hornen, skaka av sig tipp tapp och inse att det är nynnande av Idas sommarvisa som innebär nästa lov - vilket inte är inom den närmsta tiden.
Jaha, då kör vi då.
ingenting.
gillade att jag blygt tittade på dig
vad betyder detta?
obetydliga tankar i ett spel?
skrämmande känslor som får en att darra?
tydliga drömmar som får en att vakna till liv?
eller,
är det bara det som kallas tillfällig berusning?
spontan o van, van o spontan.
Jag tror de spårade redan vid champangeöppningen vid 19 tiden eller det var iallafall då henke och jag höll på att att riva ner hela granen med dess pyntning.
Nostalgi var temat och nostalgi blev det.....skratt till gamla minnen, skratt till nya minnen.
Och så plötsligt hade vi bokat och betalt resa till London. Bara sådär.....mitt i skålandet.
Men de var inte nog där....efter dans, bokning, golvhäng och middag tog vi taxi till bowlinghallen.
Visiten där blev dock inte långvarig då en i sällskapet (inte jag) ordnade till så att vi blev utslängda. Fick inte ens spela halva serien. ¨
De e ju själva faan.
Inget att hänga läpp för dock, jag älskar ju trots allt dessa två människor.
Sliver/Harrys fick besök av oss lite tidigare bara.
Där hade jag en ytterst amazing kväll om än lite annorlunda och inte så dansig.
ja,
att vi inte kom upp ur sängen förrän 13 tiden idag var inte så jävla konstigt.
Att då världen utanför plötsligt va snötäckt var oxå det lite konstigt men mest mysigt.
Så det vart sängen igen.
Inte särskilt bakis men väldigt, väldigt trött och inte riiiiikigt med i matchen.
Lördag!
ANNARS?
JO, IKVÄLL SMÄLLER DET! BIG REUNION ÄR ATT TAGGA!
Sen!
jag måste erkänna att jag inte hade en aning om vem han var förrän jag såg hans medverkan i "Så mycket bättre". Ska väl erkänna att jag inte visste vem han var då heller.....påstod i ett svagt ögonblick att han var artisternas servitör när jag såg han svepa förbi i rutan.
En uppmärksam vän tillrättavisade mig med att så inte var fallet.
hursomhelst.....nu vet jag, och vilken humoristisk människa han visades vara och framförallt vilka fantastiska låttexter karln har skrivit.
denna....man blir tagen.
Jag satt häromdagen och läste min tidning,
en dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt,
som en efter en har ta'tt slut.
Då såg jag en bild av en flicka,
med en skadskjuten kråka i famn.
Hon springer iväg genom skogen,
så fort som hon bara nånsin kan.
Hon springer med fladdrande lockar,
hon springer på taniga ben.
Och hon hoppas och tror och hon bönar och ber
att det inte skall vara försent.
Och flickan är liten och hennes hår är så ljust,
och hennes kind är så flämtande röd.
Och kråkan är klumpig och kraxande svart,
och om en stund är den alldeles död.
Men flickan hon springer för livet,
med en skadskjuten kråka i famn.
Hon springer mot trygghet och värme,
för det som är riktigt och sant.
Hon springer med tindrande ögon,
hon springer på taniga ben.
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,
att finns det liv, är det aldrig försent.
Och jag började darra i vånda och nöd,
jag skaka av rädsla och skräck.
För jag visste ju alldeles tydligt och klart,
att det var bilden av mig som jag sett.
För mitt hopp är en skadskjuten kråka,
och jag är ett springande barn,
som tror det finns nå'n som kan hjälpa mig än,
som tror det finns nå'n som har svar.
Och jag springer med bultande hjärta,
jag springer på taniga ben.
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet,
att det redan är all'es för sent.
fredag
jamen ja....på morgonens träning filmades det.
det är ju precis vad man vill vid 06.45 då man är fräsch som få.
men jag gladde mig åt det lilla och tackade för att jag hade kvar gårdagens smink - om ack lite halvdant men bättre än inget.
det var iallafall en liten upplyftning i ens annat ganska trötta ansikte.
dessutom så begav jag mig inte till front row så att säga, så jag klarade mig nog ur dagens första kniviga situation ganska så bra trots allt.
Nu sitter ja på stadsbiblioteket...det börjar bli ljust och det faller små snöflingor.
Det kan ju bara betyda en sak.
Det är här jag ska sitta ett tag, för ut i snövind vill man ju inte.
Jag ska sitta här hela dagen och plugga - som om det inte vore någon morgondag, så när som på en paus för att hänga lite med Åsa.
Det är bara en liten hake....och det är det där med att komma igång.
Min pluggmotivation börjar dala lite nu...den har hållt en jävligt hög lägsta nivå de senaste veckorna. Den framförhållningen och den flitigheten jag haft dessa veckor har jag inte haft någon gång under mina 2,5 år som student.
Men som sagt...den börjar vackla.
Nog om det,
"som om det inte finns någon morgondag" ska införlivas nu, vare sig jag har lust eller ej.
ordet aldrig.
precis samma faktum men så plöstligt en dag blir det tyngre att bära.
lika plötsligt blir det lättare igen.
nya vägar.
tur.
beständighet.
för alltid.
men ingen kan se det - varken tungt eller lätt.
bara mina innersta tankar kan urskilja vikten.
men
och med det vaggas jag åter till ro.
Låt det nu bli kväll så jag kan bege mig till lite välförtjänt häng.
God jävla jul är på G
Luciatågande, Linköpings bästa julfiksbesök, body pump till julmusik, snö(blandat regn), fått chockladkalender (mumma, många bitar att äta igen) och julbordbjudning.
Ja, julfeelingen har helt klart fått sig en liten push framåt dessa två dagar.
Goodie.
Det är taskigt att läska någon med wow-bilder så en bild på resterna från kvällens nyss ätna julatallrik får bli lagom.
min reklam.
Förra veckan var det reklam om klamydiatest, tips om otrohetssajter och dejtingsidor....med andra ord vet de precis vilket sorts folk som LÄSER denna blogg och gör givetvis reklamen därefter.
Idag tänkte jag vara lite fiffig och göra lite reklam själv....göra reklam för något jag tycker är lite trevligare.
Vad som är trevligast är nästan töserna själva men jag vet att de gör ett förjävla bra jobb oxå.
Så voila!
must och tåg
anledningen är att jag skriver mycket långsammare än vad jag tänker (no shit, det är ju inte alls vanligt?), dessvärre lägger jag inte det faktumet på minnet.
jag tror jag är nån superwomen när jag skriver.
idag fann man denna uppmaning på en kollegas skrivbord;
OBS! Personalmus ta med! Det ska stå - Personalmust....alltså julmust till personalen - ta med det. Men innan jag hunnit skriva klart must börjar jag skriva ta. Vad ett t för lite kan göra.
häromdagen fanns detta i dagenteckningarna;
Växthuseffekten? Det ska stå - växthusgruppen, effekten? Alltså vad har effekten varit av den gruppen.
Inte lätt att vara för effektiv för sig eget bästa.....det visar sig oftast vara oeffektivt.
Annars?
Luciatåg ska man gå har jag hört.
De e fett.
Ljuvlig morgon.
Dagens ris samt veckans stryk kunde jag dela ut redan samma sekund som denna dag och vecka startade.
Dagens ris och veckans stryk går till den personen/ de personerna som nån gång under helgen lyckades kapa min tele och ändra mitt morgonalarm till melodin
"gammal biltuta" samt "motorcykelriff".
Tror ni att jag vaknade med harmoni imorse?
Nja, inte riktigt.
Snarare med en skräck och tro om att först tredje världskriget hade startat bland radhusen i ekholmen och sen att Hells Angels plötsligt gjorde entré i mitt sovrum.
Efter att jag konstaterat att ris/stryk utdelningen var klar, inga krig hade startats och att det inte heller fanns några långhåriga läskiga gubbar i mitt rum kunde jag även dela ut veckans humorinslag.
Jag skulle jättegärna vilja ha sett mitt agerande när klockan ringde imorse.
Det måste ha vart kul. Så därför skrattar jag lite nu, såhär några timmar senare.
Med andra ord veckans ris/stryk/humorinslag går till samma person/ personer!
De e la fint?
skärpning.
idag har jag gjort allt jag inte skulle göra
en sådan sak kan ju vara både topp och flopp
i detta fall är det endast flopp
Vart tog min karaktär vägen?
jag ids inte ens springa efter den
Det måste vara för att det är söndag....min karaktär verkar vara van vid att bli bortprioriterad då.
Den visste väl helt enkelt inget bättre än att springa för livet.
Attans.
Jag som behövde den för att stå i mot idag.
Nej.
Imorgon - då ska jag och min karaktär kila stadigt åter igen.
pinky swear kompis?
på tal om motsatsen till flopp alltså topp så hittade jag överraskande kort på kameran nyss
kort tagna från nån i helg nu i höst
kort jag inte hade en aning om att de togs
alltid lika kul
kuligast var egentligen andra kort men de är nog inte bloggvänliga enligt grabbarna.
så klassiska taxikort på två stjärnor i mitt liv får pryda avslutningen på detta inlägg
så rockigt.
då var vi i vårt esse.
hot shots var i sitt esse.
men tydligen inte övriga "publiken".
man kan ha synpunkter på vårt något obscena agerande.
man kan ha synpunkter på låtval och engagemang.
men kom igen? Det forum vi befinner oss i tillåter knappast någonting annat så det var bara att hänga på.
så jag har istället några mer berättigade synpunkter och det på folket framför oss. Taffattarna på första parkett så att säga.
de ser inte ut att trivas?
de ser inte ut att vara megapepp?
lite malplcaerade?
obekväma?
Utmärkt kväll.
Så utmärkt att när klockan ringde dagen efter för uppstigning, packning och pallring till tåget vid 9, ja då sa hela min kropp, mest huvud;
- är du från vettet? Lägg dej!
Så då gjorde jag det och tog ett senare tåg.
Det var mycket klokt gjort. Tyckte både kropp och knopp när det åter igen var dags att åka fast några timmar senare.
decemberfredag.
Det kan ju inte bli annat än en fin afton ikväll.
Hot shots (what?) på scen lixom.
Outfiten gör att man anar lite ugglor i mossen men jag är inte kräsen inte. Nog ska vi kunna skaka rumpa till detta.
På tal om skaka rumpa....
jag vill baka pepparkakshus.
Någon som känner sig manad att göra detta med moi nån kväll innan julafton tågar in?
Känner att jag måste hjälpa julfeelingen litegrann på traven. Den ligger helt klart på minusstrecket som det är just nu. Käkat en köttbullemacka och blivit onykter på glögg en kväll - that´s it i årets julrepertoar. Det är illa pinkat.
Torsdag!
Trivs ändå ganska bra här....brukar inte gilla bibliotek men har kommit på att det är nog mer "skolbibliotek" jag inte gillar. De påminner mig på något sätt om att det är skola du ska pyssla med - konstigt. Ett stadsbibliotek signalerar mer mysfaktor. Trots att det faktiskt är plugget jag nu sitter med.
Sitter här och känner redan nu att träningsvärken från dagens klass inte kommer att vara nådig. För gamla simmare så kan jag dra paralleller med värken man fick under utomhusträningen när det var dags för grodhopp i trapprna på tinnis. Eh, what? Kommer säkert icke simmare säga då. Eh, jag tror jo, säger jag då. Och så säger jag även;
- kom tillbaka med ert "Eh, what" efter den dagen då ni kört ett pass i dom trapporna. Det kommer inte komma ett "Eh, what" då....det kommer komma ett aldrig mer och en önskan om att inte behöva böja sig ner den närmsta veckan.
Nog om det...sa ju att det var lite mysfaktor här. Mysfaktorn förstördes precis av att en mycket underlig filur satte sig snett emot mig för att garva oavbrutet. Han läser någon sorts serietidning. Ser så där nördig ut som bara en serietidingsklubbare kan.
Jag har satt i mina hörlurar i öronen....gjorde det väldigt demonstrativt men det verkar inte hjälpa ett skit. Han blandar asgarv med flin fortfarande.
Och inte är mina hörlurar till någon vidare hjälp heller för den delen....det är så fruktansvärt stressande att höra sin egen andning hela tiden. Det blir plötsligt ett väldans ljud på den när man sätter lurar i öronen utan musik.
Nog om det oxå....jag ska vara effektiv i någon timma till. Slå ner han framför mig alternativt klippa sönder tidningarna hans och skriva lite på min uppgift.
hell yeah.
alltså hur gött får man ha´t?
det är helt klart Packe som får ta åt sig äran för starten i mitt "har´t bra" ikväll.
Sitter nu på tåget på väg till Kalmar - sitter jävligt bekvämt, sitter jävligt gratis och sitter
med ett jävla bra sällskap. Tack Packe.
När jag sedan kommer fram ska jag slänga mig i famnen på min saknade Emelie.
Som jag saknat min torsdagsfruga.
Avsluta kvällen ska jag göra genom att krypa ner i min favoritsäng.
Imorn ska jag förhoppningsvis få träffa min favorit följt av ett senare besök på Friskis och
mitt favoritpass.
På fredag kommer min vardagssärbofruga.
Avslutar hänget i Kalmar gör vi sedan med en brakfest med alla på fredag,
i den hetaste festlokalen...i källarn.
Lördag - åter till Linkan.
Som svar på frågan.
Man får ha´t hur gött som helst.
långt borta..
då var man där igen.
vilja vinna?
eller
bara ett enkelt vilja?
livrädd för att fastna men vill inte fly
vill fly men livrädd för att inte fastna
hur ska man veta?
Måndag.
Idag slog vi till med en liten premiär.
Som tur var fanns det ingen som hade varken parkettplatser eller ståplatser till denna premiär.
Jag talar givetvis om den årliga cykelvurpan.
Detta år var det inte så mycket av en vurpa egentligen....det var mer av en sjukt snygg "ligg ner i kurvan" sväng som tyvärr gick lite långt och förvandlades till en glidtackling utan mål.
Det var så jävla halt, hade inte en chans. Gillar att jag höll på och fiffla med musiken på mobilen samtidigt som fallet skedde oxå. Det vart direkt en lite mer spännande touch på pladasket då.
Hur många kan ha sett fallet?
Höll mobilen?
Och sist....höll jag själv?
Efter check, check och check på ovanstående gjordes en mycket snabb och graciös uppstigning från backen och färden kunde gå vidare mot träffen med Carlsson.
Väl framme möts jag av en Michelingubbe. Påpälsad med till och med termobyxor.
Vad har hon för planer för denna promenad tänkte jag.
Inte så att vintern behagat komma ännu så rull i snö känns långt borta.
Dessvärre så fick jag äta upp den tanken någon halvtimme senare.
För vad sker?
Jo, den snö som ej behagat komma behagade plötsligt komma.
Så vem var plötsligt bäst klädd?
Michelin eller jag?
Michelin tyckte det var lite varmt i sin mundering men nog var hon bäst klädd.
Så grattis Jennie!
Oj oj.
Igår glömde man kvar väskan i flickrummet.
Det är ju fantastiskt bra när man ska ut och svira.
Leg o pengar o nycklar är ju överflödigt.
Hursom, en kom in ändå. Kul kväll var det, tror jag.
Över dagens lunch försökte jag och åsa att pussla ihop kvällen men det var inte lätt...inte tillräckligt med material för att få ihop timmarna så att säga.
Märkligt. Kan det ha vart glöggen?
Annars?
Just nu är livet ganska miserabelt.
Sitter på en parkbänk i ekholmen centrum för att man är utelåst. Jag och fyllona sällskapar. Vi har oroväckande mycket gemensamt.
Hur pepp är de?
Inte superpepp.
Farsan är i Söderköping och spelar golf, åter hemma om ett par timmar.
Men jag är för trött för att vara förbannad....så jag sitter bara här. Sitter och luktar på den obefintliga blomman som istället ersatts av en Pripps blå.
Sen kollade jag på kort i mobilen oxå och då vart jag lite full i skratt.
Nya Måns (olof) och Marie.
Och en telefonlista från gårdagen som bevittnar om tre något förvirrade damer.
Tre damer som tydligen hade det lite svårt att hålla koll på varann.
Nae, livet är inte så tokigt ändå. Det är bara nästkommande timmar som inte är optimala för min allmänna välbefinnande.
Fördriva tid.
Dags att bläddra lite i Aftonbladet. Dags att läsa några rader för min nya vän Stig. Stig som ser lite dåligt och är en aning på pickalurven.
lördag
Julatomten.
Stirrande tomtar......inte ens i badrummet får man vara ifrån dom.
Sägas kan oxå det att mormor är helt klart lite kort i rocken, placeringen av tomtarna är sådär. Spegelfunktionen försvinner lixom lite grann.
Kom igen.
Jag, morsan och syrran befinner oss nu i mormors lilla lya.
Alla sover utom den äldsta flickan i den yngsta generationen.....alltså jag.
Why?
På rak arm kan jag konstatera att det är mer troligt att jag inte somnar här än att jag somnar.
1. Snarkningarna är av maxkaliber och de blandas till en härlig mix då fler personer är inblandade.
2. Ungefär 150 prydnadstomtar stirrar på mig.
3. Jag ligger på en luftmadrass.
4. Sa jag att de snarkar?
5. Det är minst 26 grader.
6. Tänk om kristallkronan trillar ner i huvudet på mig?
Är man dessutom inte ens trött till råga på allt samtidigt som förutsättningarna är enligt ovan, ja, då ska man nog fundera på att hitta på något annat.
Men vad?
Känns inte som att man kan förvänta sig någon storslagen aktivitet klockan 00.12 på ett serviceboende?
Någon som har en ide på lösning?
Jag är idel öra!
Med vänlig hälsning / ej zzzzzzzzz
Ps. Kuriosa till punkt 2 på "detta gör att man inte kan sova listan".
Bilden...tre tomtar inom en radie av 15 cm. Tänk er sedan än lägenhet på 70 kvadrat där tomteplaceringarna är precis som på bilden ovan.
De blir en del tomtar kan ja säga. Tror jag underlevererade info när jag sa att det var 150 tomtar som stirrade på mig....det dubbla är nog mer troligt. Ds.
Sune forever.
Jahadå.
Då kör vi på lite SJ denna kväll.
Sara och jag sitter på tåget på väg till Malmö för lite av en blixtvisit i slapp och roandets tecken. Åter i Linköping på lördag.
En liten vadslagning kring försenad/ej försenad ankomst kanske man skulle fundera på?
Annars?
Jo, vet ni att de är exakt 20 år sen Sunes jul visades i tv-rutan. 20 år sedan en serie rocked my world så att säga.
Ser man till o gilla Sunes jul på Facebook kommer man få upp ett avsnitt per dag på wallen under hela december. Hur amazing? Awesomeamazing.
Det var ett hyvens plåster på såren upptäckt då denna morgon startade med att jag vaknade alldeles för sent och lagom irriterad då jag ngt tankspridd igårkväll måste glömt att ställa klockan.
Men jävlar vilken fart jag hade....vaknade 6.07 och 6.45 satt jag på morgonens spinningpass.
Ledaren sa god morgon när jag entrade salen...
Jag tittade upp och försökte mig på ett leende samtidigt som jag klämde fram ett god morgon.
Jag lyckades tydligen inte se så övertygande ut....
Haha...ingen GOD morgon för dig maria? sa han som nu stod framför mig.
Nä, vet du vad. Inte alls. Men sen började jag garva. Och fortsatte garvandet gjorde jag sen på praktiken då vi såg till att se första avsnittet av Sunes jävla jul.
Fin dag. Nu börjar jag dock må illa så avslutar innan jag ändrar den fina dagen till något mindre fint.
