Sundayevening
Ibland inser man inte vad man har förrän man förlorar det, samtidigt är det inte förrän man inser att man har något som man blir rädd för att förlora det.
Väldigt motsägelsefullt konstaterande av mig kan tyckas.
Men ens tankar och känslor är inte alltid så logiska och konsekventa som man oftast önskar att de vore.
Precis så är det nu.
för att fortsätta med känslomässigt drabbel så kom en våg av hemlängtan över mig under helgen....
antagligen för att jag från början skulle varit hemma denna helg och med det träffat alla mina tjejer, antagligen för att jag igår blev påmind om det genom ett meddelande som kom på kvällskvisten
tjejer - love you and miss you något så sjukt mycket
5 veckor kvar i Kalmar sen flyttar jag hem till Linköping i 5 månader.....praktik 10 veckor och sen "sommarlov".
Ska bli underbart, ska bli så jävla kul, jag längtar!
Nästan ett halvår i Linkan....!
Men samtidigt, shit, 5 månader från Kalmar och mina fina här.....många i gänget kommer att vara utspridda lite här och var över landet under både praktiken och sommaren så det kommer antagligen betyda lång tid ifrån varandra.
Som tur är sitter vi redan och planerar in besök och roadtripar till varandra och jag är helsäker på att vi kommer att vara grymma på våra planer.
Något från dagen?
Jo, vars, hemma snart och ska se till att upgradera mina händer till lite mer "vuxenhänder", efter en dag hos barnen är mina händer nu prydda med glitterfärg, målarfärg, tuschpenna och sist men inte minst Batman plåster.
Fett!
Inatt ska somna in till denna röst
