Woop woop!
Vi ligger i soffan och slappar framför andra skitfilmen för kvällen.
Tanken är återhämtning.
Inte för att gårdagens firande vart särskilt hårt på fyllefronten men återhämtning krävdes av andra anledningar.(jag hade visserligen inte något annat fira - snararte tvärtom, jag hade en "tycka synd om mig själv kvällsfirande")
Man kan ju se det som att 25 % av Linköpings medelålders fyllde vår lucka på fyllefronten med råge genom att vara dyngraka och okontrollerbara.
Att vara på Harrys schlagergolv, en torsdag bland brunstiga, glada i hågen 50 plussare är en pärs.
Tålamodet för dessa määnniskor är inte alltid så högt, speciellt inte när en själv är ganska redig.
Efter bland annat....
stiljettklackstämpling
"helvete, jag lovar, min hälsena är av" efter att en flaska kom farande
o de bästa av allt
Sara blir förbannad på en karl som inte kan konsten att dansa och hålla i ölglaset samtidigt....han spiller ständigt.
Lösningen på problemet - vänd dig om slå glaset ur handen på karln och bläng argsint.
Problemet med att få öl över sig löste sig då både öl och glas for i backen med ens däremot fick Sara dras med han som ragg vilket var lika stor nitlott som att få öl på sig lite då och då.
.....fick vi iallafall nog.
Dock glömmer vi snart detta och inom kort syns vi på samma plats och golv återigen. Antagligen redan imorgon. Men då med lite roligare folk. Både när det kommer till oss själva och andra.
