I know you to well
jag befinner mig i något sorts utmattat lyckorus efter en helt fantastisk helg
Resan till Lund började med ett satan då jag glömde vår parkhängfilt på tåget.....var visserligen min medsnodda filt från ett nattåg tidigare i år. Så antar att det inte var mer än rätt egentligen.
Sedan fortsatte det med ett ameh va faan......då vi hamnade i något så töntigt som den "tysta avdelningen" på tåget till Lund.....vi hann peppa i två minuter innnan någon viktigpetter började hyscha och gestikulera som en galning.
Efter detta hamnade vi i en park tillsammans med 20.000 andra partyprissar.....där hysch hysch byttes ut mot skratt, sång, dans, skålande, pussandes och kramande, nästkommande 16 timmar blev ett enda stort virrevarv med folk i glädje.
Klockan 10.00 korkades det upp och vid 02.00 svaldes den sista drinken.
Skålande konstant därimellan sånär som på en powernap på eftermiddagen för de som hade varit gång längst.
Mellanfest och grillning...sambadansande och powernapping.
fin fina tjejer on the way
Kvällen avslutades med kroghäng, precis som för halva Lund i övrigt......satan vad folk och hur i helvete orkade
man hålla igång så länge?
I helgen hade man krafter som man hade när man var 15 men erfarenheten och rutinen från att man är 25.
Med det ihop får man till en förjävla bra fylla samt en obemärkt bakfylla.
Att jag sen var trött dagen efter ska jag då inte sticka under stolen med.....sju timmar på en buss dagen efter kan göra vem som helst smärre bakissjuk, så är det bara, det är övermäktigt att klara av.
Nu ska jag överleva veckans arbete med att njuta av helgens minnen.....med mina Roséfärgade converse och med en mobil som lever ett eget liv efter ett dopp i ett glas vin är det inte svårt att ständigt bli påmind om denna fantastiska helg.
Tack till dig, dig, dig, alla jag känner och träffade som förgyllde min Valborgs morgon/dag/kväll/natt.
Den var guld.
