Måndag.
Jag och syrran har alltid mobbat morsan och farsan en aning för det faktumet att vi som barn aldrig ägde några videofilmer.
Typ inga filmer iaf.
En hyllning-Fotbolls VM 94, Djungelboken och Yrrol. Det var utbudet i vår videohylla.
Inte så kaxigt.
Morsan och farsan menar på att vi aldrig var särskilt intresserade av film så de filmerna räckte gott och väl.
Det var säkert så oxå men det är ändå kul att driva med dem angående detta. Vi påpekar gärna för dem vilka bestående men vi har fått till följd av denna filmunderstimulering.
När farmor en dag berättade att Sara, vid fem års ålder, stolt berättat att hon hade fått två dry martinis i födelsedagspresent, ja då kände vi ändå att uppståndelsen vi givit vårt miserabla filmliv har varit befogat.
Syrran hade fått två DALMATINERgosedjur på fem års dagen. Dry martinis drack de för fullt i filmen Yrrol. Sara fem år "blandade ihop" orden.
Sara fem år kanske inte borde ha sett Yrrol.
Men Sara fem år hade dock inget val ty Fotbolls VM 1994 hade redan setts etthundratre gånger och Djungelboken dubbelt så många.
