Fredag.
som om det vore det mest självklaraste i världen så skulle jag INNAN avgipsningen häromdagen fylla i ett skattningsformulär angående huruvida jag kunde bland annat tvätta mig på ryggen, öppna burkar, skära mat.
samma skattningsformulär skulle sedan fyllas i om tre veckor igen för att på så vis kunna se min eventuella framgång, i siffror, med bland annat burköppnandet efter tre veckors rörelseträning.
jag meddelade direkt att det var ju inte vidare nödvändigt att jag fyllde i blanketten innan de tog bort gipset för skattningen skulle ju ligga på noll av förklarliga skäl, det är omöjligt att öppna en burk med gipsad hand medan möjligheterna att kunna öppna burken när gipset väl tagits av ökar avsevärt. Det faktumet har inget att göra med huruvida min arbetsterapeut gjort ett bra träningsprogram eller ej.
arbetsterapeuten framför mig såg dock helt frågande ut när jag förklarade ovanstående, hon svarade bara att det var ju självklart jag skulle fylla i den nu!
Och sen igen om några veckor......"för att du förstår vi måste ha material för att utvärdera våra hjälpinsater och detta mätinstrument är en del i det utvärderingsarbetet"
Rent spontant känner man ju då...
1. Måtte de ha högsta möjliga poäng på utvärderingen, vore ju himla träligt om ngn med gips visade sig prestera sämre utan gips än med gips. Det skulle ju rimligtvis innebära att samtliga arbetsterapeuter på arbetsplatsen är ganska så kass.
2. Den person som konstruerat riktlinjerna för detta mätinstrument borde få sparken.
