GÖTEBORG. Superweekend.
Visst är det sådär nördigt störande, tröttsamt och irriterande när man kliver på bussen för att fullkomligt ätas upp av nackkragar, hemmagjorda makrillmackor i folie och termosar. Svenskar på utflykt. Åh va mys det är med fika på bussresan. Oj vilken härlig doft.
INTE.
Jag vill bara skrika till gubbarna och kärringarna som troligen suttit i vecka och planerat matsäck att "för i helvete det är en fyra timmars resa PÅ SIN HÖJD!"
Men jag gör sällan det. Jag suckar, sätter mig tillrätta, knölar ihop bussgardinen som kudde och tar upp min lite halvsvarta frukt ur väskan.
Efter ett tag hamnar jag dock i vad man skulle kunna kalla en ambivalent situation.
Gardinen är inte så jävla skön som kudde, kanske den skulle göra bättre nytta med att förhindra den hiskliga solen som etsar sig fast på min näthinna, frukten ser inte så jävla lockande ut heller. Samtidigt sitter Stig och smaskar gott på sin smörgås och Agda snarkar gott med sin nackkrage.
Jag hatar Stig, Agda och deras överambitiösa resekit.
Men jag vill hemskt gärna låna deras resekit, bara lite.
Idag tog jag mitt pick och pack och åkte till Göteborg.
Irritationspersonerna, "superambitösaplaneraderesenärerna" var på plats i bussen.
Jag himlade med ögonen för att sedan sukta med ögonen.
Allt var som vanligt.
Satan va trevligt jag kommer att ha i denna stad dessa dagar iallafall. For sure.
Hahaha.... Bra och underhållande skrivet. Jag känner igen mig när jag pendlar och det finns resenärer som åker längre. Prassel med påsar, kaffelukt och mumsande.
Den där svarta frukten brukar jag också råka ut för och den blir sällan uppäten. :D
