He på're

Under mina dagar i Göteborg kom jag till tre insikter, måhända banala men vad faan gör det.

1. Jag totaldissar att utländska filmtitlar översätts till svenska. Efter ett hett tips om en film föreslog jag att det heta tipset skulle följas vid fredagens filmkväll. När filmen väl rullade igång inser jag att jag har sett filmjäveln. Hur kan the Vow översättas till Älska mig igen? Skitfaan!

2. Mitt nya drömsoffbord är en kista. Japp, en kista. Vi va på loppis i lördags och jag blev kär. Kärleken var dock otymplig att frakta så det blev bara en kort lördagsflirt.

3. Det där med nollning har jag definitivt växt ifrån, om jag ska vara ärlig så har jag nog aldrig riktigt växt i det, någonsin. I lördagskväll spelade jag nolla på finsittningen vid gbg universitet. Vårt gäng hade en mycket trevlig sittning tillsammans men jag kan inte annat än himla med ögonen när gamla faddrar hoppar omkring och skriker. Faddrar som agerar faddrar för tionde året i rad. Faddrar som inte ens pluggar längre. Faddrar i trettioårsåldern. Faddrar med inget jävla liv.
(Kortet precis ovanför visar någon sorts visa då alla skulle under bordet och ha sig.
Vi var inte riktigt med i svängarna där.) 
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0